Hackad
Jag blir rädd, känner mig olustig och frågande. Varför just jag?
Någon någonstans tycker att det är värt att hacka min lilla värld och skriva konstiga meddelande till mina vänner.
Varför är den stora frågan... Eller snarare vad fan ska jag göra åt det?
Så om jag skickar något konstigt meddelande eller på annat vis verkar konstig så är det inte jag! Jag tar härmed inget mer ansvar för internet-Moa, också känd som mosippan.
Risotton puttrar på spisen
Ingredienser
2 st finhackade schalottenlökar
1 msk olivolja
3 dl avorioris
trattkantareller
3 dl buljong
lite vitt vin
0.5 st citron, rivet skal och saft
200 g skalade räkor
15 g smör
riven parmesanost och mozzarella
Finhacka löken, svetta lök, trattisar och ris i oljan. Slå på lite buljong, rör om och slå sedan på lite mer buljong och vin när vätskan har absorberats. Fortsätt så tills riset har lite tuggmotstånd kvar. Rör ned citronsaft och skal, smör och ost. Rör ut så att osten smälter. Vänd ned räkorna och låt dem bli varma. Smaka av med salt och peppar.
Fin låt
Lyssna, njut och tänk på någon du tycker om...
Åsa Jinder – Nu Är Tid Att Leva

Favorit i repris och repris och repris...
Biscotti di prati
Min, mammas och Erikas favvo skorpor.
Nu är min skorp-burk full igen men det lär nog inte vara så länge...
Ingredienser:
100 g hel sötmandel
75 g pinjenötter
4 dl vetemjöl
2 dl strösocker
1 st apelsin
1 tsk vaniljsocker
0.25 tsk bakpulver
1 nypa salt
2 st ekologiska ägg
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Koka upp en kastrull med vatten och skålla mandlarna. Skala dem och sprid ut på en plåt.
3. Rosta mandlarna i ugnen tills de fått lite färg, cirka 5 minuter.
4. Hacka mandlarna med pinjenöttera mycket grovt. Tvätta apelsinen noga och torka. Riv sedan av skalet försiktigt.
5. Blanda hackade nötter, mjöl, strösocker, rivet apelsinskal, vaniljsocker, bakpulver och salt i en bunke.
6. Kläck i äggen och blanda.
7. Knåda ihop till en deg och rulla till två rullar.
8. Baka dem i 15-20 minuter tills de fått gyllene färg och är genomgräddade. Ta ut längderna.
9. Sänk ugnen till 120 grader och skiva rullarna lite på snedden, i 1 centimeter tjocka skivor.
10. Torka skorporna på en plåt i ugnen, i 25-30 minuter tills de är helt torra.
Helgens kalas
Namsdagskalas hos mormor och morfar
God mat, kalkon! Bullmamma serverar...
Vissa ville inte vara med på bild, tji fick ni!
Trevligt!
Alice är en gos-hund!
3-årskalas i Arvika
Albin fyllde 3 år, grattis!
Nästan hela familjen samlad.
Blåsa ljusen på tårtan.
Sötis!
Namsdagar
I min släkt på mammas sida så har vi två släktnamn som förts vidare från generation till generation. Ingrid må vara det fulaste namn jag kan tänka mig men det är ändå en härlig samhörighet. Nils är den manliga motsvarigheten och de hade namsdag igår. Eftersom de här två namsdagarna är i anslutning till varandra så brukar vi fira de här namsdagarna lite extra. Ikväll ska vi till mormor och morfar allihop och äta kalkon vilket ska bli mycket trevligt! Jag försöker hitta lite bilder på alla namsdagsbarn...
Erika är världens snällaste!
Nu har hon öppnat sina paket... Många fina saker fick hon men den finaste presenten den gav hon mig! Guld, blommor och korall har väl i och för sig aldrig varit hennes grej men jag älskar det. Pilgrim var det också.
TACK!
GOBA gospel

Kanelbullens dag!
Jag, Kitty Kitchen aid och Johan bestämde oss för att hedra denna dag med ett bullbak!
Rulla, rulla liten bulla...
Snaaart färdiga!
Jag ansvarade för fyllning!
Stora, härliga bullar färdiga att avnjutas tillsammans med ett stort glas mjölk!
Freda'skväll på Högmyrsgatan
Japp de är speciella, inte som alla andra...
För de är ju mina älsklingar!
Kalli och Nisse fixade mammas hår...
vilken snygging va!?
Så här snygg blir man om man låter en övertrött pojke och en fågel styla håret!
En mycket mysig kväll hos mamma med pizza och Idol och andra galenskaper :)
Tjejkväll i stan

Superskönt lite tjockare smör som riktigt går in i huden.
Sedan hände något lite jobbigt. Det blev väldigt synd om mig. Stackars mig liksom.
Erika hon har tur hon...
Det var lite roligt också, okej.
Vi var med i en tävling som man fick vara med i om man handlade. Priserna var paket, spaupplevelser och förstapriset som var PAKET FRÅN ALLA BUTIKER I MITT I CITY TILL ETT VÄRDE AV 10000. Vem tror ni vann? Inte var det jag i alla fall! Erika vann hon... Det var ganska roligt att hon vann, för det förtjänar hon! Fast jag är avundsjuk... Hon har julafton hos sig nu och här sitter jag med mina tre små grejer som känns ganske futtiga nu. Men jag unnar henne jag... Oj vad jag unnar! Haha

Andas ut
För att fira fredagens ankomst så var jag och mamma på thaimassage. Det var underbart skönt! Man är lite mörbultad så här efteråt men det är ändå värt det. Direkt efter massagen så begav vi oss mot Blue moon för after work med Mio och Ida. Öl, liveband, mat, sång, dans... När vi begav oss därifrån så funderade jag på om det verkligen gick bussar så sent. Jag insåg strax att klockan var kvart över nio! Så kan de gå... Då hängde jag med hem till mamma för lite te och varma mackor.
Vilken perfekt avslutning på veckan!
Tack pappa!
Nu är arbetet i princip färdigt. Pappa hjälpte mig ikväll med att rätta det sista, snällt eller hur? Men inte nog med det så fick jag en present från lush som han köpt i stockholm! Nu ligger han på plus...
Vad är det här för gegga undrar ni... sparris!
Ansikts-peeling-mask!
Essä om organisationskultur
Just nu skriver jag för fullt på min essä om organisationskultur. Än så länge är jag inte klar men jag tänkte att jag kan lägga ut inledningen, eller första rubriken kanske jag ska kalla det. Om jag någonsin blir färdig så kanske jag lägger ut hela. Som om det inte vore nog att arbeta med den här veckan så ska vi också skriva ett grupparbete. Som tur är så har jag Jaquline, Linnea och Erika i min grupp! I eftermiddag kommer de hit för att plugga och dricka te. Här kommer inledningen på essän:
Vård och omsorg, mer än ett jobb.
Att passa in, tala samma språk och vara på samma våglängd
”Här ringer vi inte på dörren!” Den medelålders kvinnan tittar fientligt men samtidigt osäkert på mig. Jag kliver in genom dörren på min nya arbetsplats där jag ska jobba som personlig assistent. ”De andra sa att du nog va från Stockholm för du pratar så fint och att du pluggar på universitetet hörde jag, då är du väl lite för fin i kanten för det här” kastar hon ur sig utan att egentligen vilja att jag dementerar det. ”Soporna är tömda, kaffet är varmt och jag har ”spritat” badrummet” fortsätter hon. Jag byter om till mina arbetskläder, drar bak håret och brer på min värmländska då jag frågar om det är något mer som hänt. ”Kontoret ringde och de ska ha möte angående ”brukarens” situation. De kanske ska droga ner henne och sätta henne på hem, bara för att spara pengar förstås. Vi kommer alla att bli av med jobben men inte är det någon som berättar något eller frågar oss om vad vi tycker!” Jag tar ett djupt andetag och inser att det enda jag kommer göra är att hålla med...
Vård och omsorg, mer än ett jobb. Så lyder kommunens slogan för att locka fler till yrken som till exempel personlig assistent. Ur ett organisationskultursperspektiv så kan jag konstatera att det stämmer bra. Jobbet innebär så mycket mer än att bara utföra arbetsuppgifterna. För det krävs också att man ska fungera på arbetsplatsen, förstå sina arbetsuppgifter och begripa vad de andra talar om. I den arbetsgrupp på sex personer som jag jobbade i under våren och sommaren så var kulturen en viktig del av arbetet och något man var tvungen att ta till sig för att fungera på arbetsplatsen på både gott och ont.
Koriander
Party hos Erika
Åsa gav Erika allt hon kan behöva nu när hon passerat 20-strecket, en rullator med flames!
Sedan bakades det pizza.
Åsa, Jag och en halv Erika...
Åsa hjälper fröken svart-grått-vitt-rött att våga testa lite färg, lila!
Rullatordans!
Sedan bar det av till Ankan för lite mer dans, dock utan rullator...
Redo för kvällens strapatser!
Hösten är lila
När jag träffade farmor så visade hon sjalar som hon stickat, så fina! Jag valde en lila och det är jag väldigt nöjd med... Tog en bild på den. Nu ska jag bara fundera på vad jag ska ha på mig ikväll, när jag ska träffa mina favvotjejer!

Farfar
Igår var det på dagen nio år sedan jag förlorade min farfar, Inge.
Farfar försvann för tidigt. Men jag minns honom. Han lärde mig saker och jag har ärvt saker och egenskaper från honom.
Varje gång jag står med stövlarna på i en höstig svampskog, varje gång det nappar i en stilla sjö och varje gång jag plockar försommarens första smultron.
Då finns han med mig och då står han där uppe med händerna på ryggen och ler ett pilimariskt leende...
Värmskog då det är som vackrast.